Höstens val är en fråga om att välja sida. Det rödgröna blocket står för en omhändertgandefilosofi med bidrag som stöttepelare. Alliansen står för frihet från tvång och rätt att välja.
Vilket samhälle vill du ha?
Att bli omhändertagen och styrd?
Att i frihet få välja själv din framtid?
Valet är ditt!
tisdag 25 maj 2010
tisdag 18 maj 2010
Både lastbilar och järnväg behövs
De rödgrönas förslag till höghastighetståg bör läggas åt sidan. För persontransporter räcker X2000 gott och väl. Dock måste X2000 komma fram i tid. Därför, förbättra underhållet på befintliga spår, bygg ut till dubbelspår mellan Sveriges tre största städer och Olso samt upp till förslagsvis Luleå. Dessutom, bygg mötesplatser på strategiska ställen, så att godstrafiken inte hindrar X2000. Då är persontrafiken löst på ett tillfredsställande sätt.
För att godstrafiken ska fungera bra, behövs omlastningsställen på strategiska platsr, där tågtransportera gods kan lastas om på mindre lastbilar för närdistribution. Detta kräver "stickspår" från stambanorna in till lämpliga orter. Med vägtullar för lastfodron skapas incitament, för att sätta lastbilarna på tåget och endast utnyttja dem för lokaldistribution.
Med dessa åtgärder minskas miljöpåverkna, skapas bra persontrafik och effektiva godstransporter.
För att godstrafiken ska fungera bra, behövs omlastningsställen på strategiska platsr, där tågtransportera gods kan lastas om på mindre lastbilar för närdistribution. Detta kräver "stickspår" från stambanorna in till lämpliga orter. Med vägtullar för lastfodron skapas incitament, för att sätta lastbilarna på tåget och endast utnyttja dem för lokaldistribution.
Med dessa åtgärder minskas miljöpåverkna, skapas bra persontrafik och effektiva godstransporter.
lördag 15 maj 2010
Koldioxiden - orsak eller lösning?
Dagens miljödebatt utmålar koldioxiden, som en stor bov i dramat om den globala uppvärmningen. Häromveckan var jag närvarande vid en föresläsning av en klimatolog från Göteborg, som bl a informerade om de höga temperaturer, som funnits för tusentals år sedan, under t ex bronsåldern, här i Sverige.
Det intressanta med dessa "värmeböljor" var, att de började med förhöjd temperatur (vars orsak man inte vet mycket om), vilken utlöste koldioxidutsläpp ur marken. Sedan sjönk temperaturen. Idag säger man, att uppvärmningen beror på bl a koldioxidutsläppen. Om det skulle vara så, att koldioxiden "skapar" uppvärmning, borde vid de tidigare värmeböljorna temperaturen ha ökat ytterligare, vilket inte var fallet.
Är det kanske så, att uppvärmngen beror på något helt annat, som vi inte känner till. I så fall kan koldioxidutsläppen vara ett botemedel, eftersom vid de tidigare värmeperioderna sjönk temperaturen med ökad koldioxidhalt.
Men detta är väl som att "svära i kyrkan"?
Det intressanta med dessa "värmeböljor" var, att de började med förhöjd temperatur (vars orsak man inte vet mycket om), vilken utlöste koldioxidutsläpp ur marken. Sedan sjönk temperaturen. Idag säger man, att uppvärmningen beror på bl a koldioxidutsläppen. Om det skulle vara så, att koldioxiden "skapar" uppvärmning, borde vid de tidigare värmeböljorna temperaturen ha ökat ytterligare, vilket inte var fallet.
Är det kanske så, att uppvärmngen beror på något helt annat, som vi inte känner till. I så fall kan koldioxidutsläppen vara ett botemedel, eftersom vid de tidigare värmeperioderna sjönk temperaturen med ökad koldioxidhalt.
Men detta är väl som att "svära i kyrkan"?
Vägtull bättre än kilometerskatt
Det röd-gröna blocket har föreslagit en kilometerskatt för lastfordon. Norrland och landsbygden ska kompenseras på något sätt. Hur kontrollen av kilometerskatt på t ex utländska fordon ska ske och hur obetald kilometerskatt ska drivas in i utlandet är inte utrett.
Bättre är, att införa vägtullar på alla motorvägar, befintliga och sådana som kommer. Vägtullen är omedelbart indrivningsbar och det krävs inget stort administrativt system. Du kan inte köra vidare utan att ha betalat. Någon särskild kompensation för Norrland behövs inte, eftersom inga vägtullar skulle tas ut där. Vägtullstationerna skapar en del jobb, för tex invandrare, som inte behöver tala perfekt svenska.
Vägtullar är på alla punkter bättre än kilometerskatt.
Bättre är, att införa vägtullar på alla motorvägar, befintliga och sådana som kommer. Vägtullen är omedelbart indrivningsbar och det krävs inget stort administrativt system. Du kan inte köra vidare utan att ha betalat. Någon särskild kompensation för Norrland behövs inte, eftersom inga vägtullar skulle tas ut där. Vägtullstationerna skapar en del jobb, för tex invandrare, som inte behöver tala perfekt svenska.
Vägtullar är på alla punkter bättre än kilometerskatt.
måndag 15 februari 2010
Bistånd till Haiti på rätt sätt
Världens länder och en uppsjö av organisationer tävlar nu om att ge bistånd till det jordbävningsdrabbade Haiti. Alla säger att ditt bidrag ”kommer fram”. Men till vem? Vid den stora jordbävningen i Managua, Nicaragua, på 1970-talet, blev det den dåvarande diktatorn Somoza, som gjorde sig extra rik på katastrofbiståndet. Låt inte något sådant upprepas!
Sänd inte pengar – utan förnödenheter av olika slag! Något som haitierna f n är i skriande behov av är bostäder. Sverige har ju erkänt duktiga företag i småhusbranschen. Ta fram en enkel men stormtålig hustyp och låt våra småhustillverkare ta fram byggsatser, som sänds till Haiti. Låt sedan haitierna själva mot en biståndsfinansierad grundlön montera husen, med stöd av svensk monteringsexpertis för handledning.
Biståndet blir konkret, haitierna får en lön (vilket är viktigt för återhämtningen både personligt och samhällsmässigt) och som spin-off skapas arbetstillfällen i Sverige. Kanske kan man t o m skapa en lokal affärsverksamhet med enkla trähus, som fortsätter att leva efter det att biståndsinsatserna trappats ner.
Sänd inte pengar – utan förnödenheter av olika slag! Något som haitierna f n är i skriande behov av är bostäder. Sverige har ju erkänt duktiga företag i småhusbranschen. Ta fram en enkel men stormtålig hustyp och låt våra småhustillverkare ta fram byggsatser, som sänds till Haiti. Låt sedan haitierna själva mot en biståndsfinansierad grundlön montera husen, med stöd av svensk monteringsexpertis för handledning.
Biståndet blir konkret, haitierna får en lön (vilket är viktigt för återhämtningen både personligt och samhällsmässigt) och som spin-off skapas arbetstillfällen i Sverige. Kanske kan man t o m skapa en lokal affärsverksamhet med enkla trähus, som fortsätter att leva efter det att biståndsinsatserna trappats ner.
"Havsverket" och fiskekontroll
Låt det nya "Havsverket" ta itu med fiskereglerna på ett förnuftigt sätt.
Upprepade kontakter med lokala yrkesfiskare i Bohuslän vittnar om en stor skillnad i uppfattning om fiskebeståndets storlek mellan å ena sidan yrkesfiskarna och å andra sidan fiskeriverkets kontrollanter. Yrkesfiskarna hävdar t ex att kontrollanterna utför sina kontroller dels på fel ställen, dels vid fel tidpunkter. Yrkesfiskarna menar att fisken ”flyttat”, vilket gör att tidigare fiskeställen inte längre är relevanta, vilket kontrollanterna tar som skäl att fisken försvunnit helt. Enligt yrkesfiskarna är denna slutsats felaktig, eftersom det finns fisk och gott om fisk på andra ställen, där det inte tidigare fanns fisk. Att som kontrollant utföra sina kontroller av t ex havskräfta på ”kontorstid” ger som resultat att det finns få kräftor. Det är inte för nöjes skull som yrkesfiskarna går ut vid 3-4-tiden på morgonen. Det är för att fånga kräftor. Dessa drar sig på dagen in i sina hålor, vilket innebär att kontrollanterna hittar få kräftor under dagtid.
En grundlig översyn av regelverket för verifiering av fiskbeståndet är nödvändig, så att yrkesfiskarnas och kontrollanternas verifieringsmodeller stämmer överens.
Den svenska fiskerinäringen omsätter ca 1.000 milj kr per år. Kontrollsystemet har en uppskattad total kostnad på ungefär samma belopp, då inräknat kostnaden för fiskeriverket samt delar av kustbevakningen och tullen. Kontrollen av fiskerinäringen kostar alltså 100 % av omsättningen. Detta är orimligt. Motsvarande siffror för Danmark är att näringen omsättning är ca 2.500 milj kr per år och kostnaden för kontroll ca 600 milj kr per år, d v s ca 24 % av omsättningen. Att ett kontrollsystem skall kosta en fjärdedel av näringens omsättning är inte heller rimligt, men ändå klart rimligare än de svenska siffrorna.
Den begärda utredningen av regelsystemet måste leda till ett system, som är kostnadsmässigt rimligt i förhållande till den verksamhet, som skall kontrolleras.
Det nuvarande kvotsystemet är generellt inom hela det ”svenska” området, d v s en yrkesfiskare från norra Bohuslän kan enligt uppgift fiska ”sin kvot” utanför Hallands kust, utan att behöva ta hänsyn till eventuell utfiskning utanför Halland. En variant av kvotsystemet skulle vara att ha ”lokala” kvoter, d v s att de lokala yrkesfiskarna får en ”egen” kvot inom ”sitt” närområde. Detta skulle sannolikt leda till att dessa yrkesfiskare på alla sätt skulle vaka över att inte överfiska ”sitt” fiskbestånd. För att ett lokalt kvotsystem skall fungera måste de lokala fiskarna ha ensamrätt till sitt kvotområde.
Ett införande av lokal kvotregler bör övervägas för att skapa bra incitament till att fiskarna själva på alla sätt vakar över fiskbeståndets fortlevnad utan omfattande kontrollsystem.
Upprepade kontakter med lokala yrkesfiskare i Bohuslän vittnar om en stor skillnad i uppfattning om fiskebeståndets storlek mellan å ena sidan yrkesfiskarna och å andra sidan fiskeriverkets kontrollanter. Yrkesfiskarna hävdar t ex att kontrollanterna utför sina kontroller dels på fel ställen, dels vid fel tidpunkter. Yrkesfiskarna menar att fisken ”flyttat”, vilket gör att tidigare fiskeställen inte längre är relevanta, vilket kontrollanterna tar som skäl att fisken försvunnit helt. Enligt yrkesfiskarna är denna slutsats felaktig, eftersom det finns fisk och gott om fisk på andra ställen, där det inte tidigare fanns fisk. Att som kontrollant utföra sina kontroller av t ex havskräfta på ”kontorstid” ger som resultat att det finns få kräftor. Det är inte för nöjes skull som yrkesfiskarna går ut vid 3-4-tiden på morgonen. Det är för att fånga kräftor. Dessa drar sig på dagen in i sina hålor, vilket innebär att kontrollanterna hittar få kräftor under dagtid.
En grundlig översyn av regelverket för verifiering av fiskbeståndet är nödvändig, så att yrkesfiskarnas och kontrollanternas verifieringsmodeller stämmer överens.
Den svenska fiskerinäringen omsätter ca 1.000 milj kr per år. Kontrollsystemet har en uppskattad total kostnad på ungefär samma belopp, då inräknat kostnaden för fiskeriverket samt delar av kustbevakningen och tullen. Kontrollen av fiskerinäringen kostar alltså 100 % av omsättningen. Detta är orimligt. Motsvarande siffror för Danmark är att näringen omsättning är ca 2.500 milj kr per år och kostnaden för kontroll ca 600 milj kr per år, d v s ca 24 % av omsättningen. Att ett kontrollsystem skall kosta en fjärdedel av näringens omsättning är inte heller rimligt, men ändå klart rimligare än de svenska siffrorna.
Den begärda utredningen av regelsystemet måste leda till ett system, som är kostnadsmässigt rimligt i förhållande till den verksamhet, som skall kontrolleras.
Det nuvarande kvotsystemet är generellt inom hela det ”svenska” området, d v s en yrkesfiskare från norra Bohuslän kan enligt uppgift fiska ”sin kvot” utanför Hallands kust, utan att behöva ta hänsyn till eventuell utfiskning utanför Halland. En variant av kvotsystemet skulle vara att ha ”lokala” kvoter, d v s att de lokala yrkesfiskarna får en ”egen” kvot inom ”sitt” närområde. Detta skulle sannolikt leda till att dessa yrkesfiskare på alla sätt skulle vaka över att inte överfiska ”sitt” fiskbestånd. För att ett lokalt kvotsystem skall fungera måste de lokala fiskarna ha ensamrätt till sitt kvotområde.
Ett införande av lokal kvotregler bör övervägas för att skapa bra incitament till att fiskarna själva på alla sätt vakar över fiskbeståndets fortlevnad utan omfattande kontrollsystem.
onsdag 27 januari 2010
Vägtullar för lastfordon
På E6 mellan Göteborg och Oslo går enligt uppgift ca 15.000 lastfordon per dygn. Inför vägtull och låt varje lastfordon betala 100 SEK för en enkelresa.
Det skulle bli 15.000 x 100 x 360 = 540 miljoner SEK per år, säg avrundat ½ miljard. Bygg ut till motorvägsstandard mellan Stockholm-Oslo, Stockholm-Göteborg via Örebro, Jönköping-Göteborg samt slutför det som saknas mellan Jönköping och Malmö. Det går att lätt hitta åtta sträckor av denna typ, Stockholm-Örebro, Örebro-Oslo, Stockholm-Jönköping, Jönköping-Malmö, Jönköping-Göteborg, Malmö-Göteborg, Göteborg-Oslo, Göteborg-Örebro. Vägtullar på dessa sträckor med 100 SEK per färd skulle ge totalt ca 4 miljarder SEK per år. Med dessa pengar skulle man kunna underhålla alla dessa vägar och amortera på investeringar på de sträckor som saknar motorvägsstandard. Överväg att låta privata intressen ta över bygget av det som saknas och låt dem sedan ta betalt via vägtullar på ”sina” sträckor.
Att genomföra det ovan antydda skulle ge följande resultat
- Incitament att föra över trafik från bil till tåg.
- Högre trafiksäkerhet.
- Minskade utsläpp tack vare jämnare hastighet på vägarna.
- Bättre förutsättningar för pendling.
- Ekonomisk utveckling tack vare bättre transportförutsättningar.
Kanske skulle inkomsterna också räcka till en del investeringar i järnvägar, sett över tiden.
Det skulle bli 15.000 x 100 x 360 = 540 miljoner SEK per år, säg avrundat ½ miljard. Bygg ut till motorvägsstandard mellan Stockholm-Oslo, Stockholm-Göteborg via Örebro, Jönköping-Göteborg samt slutför det som saknas mellan Jönköping och Malmö. Det går att lätt hitta åtta sträckor av denna typ, Stockholm-Örebro, Örebro-Oslo, Stockholm-Jönköping, Jönköping-Malmö, Jönköping-Göteborg, Malmö-Göteborg, Göteborg-Oslo, Göteborg-Örebro. Vägtullar på dessa sträckor med 100 SEK per färd skulle ge totalt ca 4 miljarder SEK per år. Med dessa pengar skulle man kunna underhålla alla dessa vägar och amortera på investeringar på de sträckor som saknar motorvägsstandard. Överväg att låta privata intressen ta över bygget av det som saknas och låt dem sedan ta betalt via vägtullar på ”sina” sträckor.
Att genomföra det ovan antydda skulle ge följande resultat
- Incitament att föra över trafik från bil till tåg.
- Högre trafiksäkerhet.
- Minskade utsläpp tack vare jämnare hastighet på vägarna.
- Bättre förutsättningar för pendling.
- Ekonomisk utveckling tack vare bättre transportförutsättningar.
Kanske skulle inkomsterna också räcka till en del investeringar i järnvägar, sett över tiden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)